Hästbloggen
Dina Försäkringars hästblogg

Ridsport är en sport och inget annat

fredag 27 januari, 2012 av

Så blev det vinter till sist, även i Skåne. Fast hästarna fäller för fullt, de tror tydligen på att det blir vår i år också. De får linfrö i betforn till nattmaten och det är Jättegott och ger blank och fin päls. Det har kommit en ny medlem i flocken, lilla Penny, tre år och halvblod/welsh-korsning. Söt och klok och har fungerat bra i gruppen redan från början. Skönt med harmoniska hästgrupper, de rastar varandra fysiskt och mentalt och gör det väldigt mycket lättare för människor att handskas med och rida.
Intressant, det här med hur sportsverige har reagerat på att Rolf-Göran Bengtsson vann Jerringpriset med stor marginal. ”Ridsport är ingen sport” och ”Hästen skulle haft priset” och ”Hästar är bäst som korv” har varit tre flitigt förekommande kommentarer på nätet. En vanlig åsikt är att hästfolket består av två sorter:
1) Tonårstjejer (sådär lite föraktfullt, som om tonårstjejers sportintressen inte räknas) eller
2) Folk med alldeles för mycket pengar 
Lite tröttsamt att läsa alla otrevliga påhopp. Jag har full förståelse för att man inte är ett dugg intresserad av ridsport eller hästar och kan räkna upp en hel radda sporter jag inte bryr mig ett smack om. Innebandy, konstsim, speedway, basket och landhockey är några exempel. Medan jag däremot gärna tittar på friidrott, skidåkning på längden och tvären, simning, handboll och gymnastik. Men jag skulle aldrig få för mig att påstå att de sporter jag inte intresserar mig för inte har något berättigande, eller de som utövar dem skulle vara mer dumma i huvet än andra. Eller för den delen ha någon uppfattning om deras ekonomi.
Det är väl en himla TUR att det finns så mycket att välja på, att vi har det så bra här i Sverige att vi kan välja knyppling eller störtlopp som hobby, allt efter läggning och förutsättningar.
Och apropå detdär att det bara beror på hästen … jag har ridit i snart sagt hela mitt liv. Dock – sätt mig på Ninja eller Scandic (Patrik Kittels dressyrhäst) och be mig rida svår hoppning eller dressyr … folk hade skrattat ihjäl sig.

Kommentera och dela »

Ny ryttare till vår ponny

söndag 8 januari, 2012 av

Helgerna över och åter till vardagen. Emil och Gudrun och allt vad de nu heter har sett till att vi haft sysselsättning och inte försoffat oss helt & hållet med skinkan och glöggen. Ridit har vi också gjort, och grävt i dikena i skogen. Fast nog har det blivit en del timmar framför TV:n också, och med en bok i soffan. Just nu parallelläser jag Jag, Carl Larsson, en biografi av Per Gedin och så Kerstin Ekmans Se blomman. Dessutom har jag en annan biografi liggande som jag bara smuttar på lite då och då. Det är Povel Ramels liv och gärning som tecknas i den. Och jag har tänkt att den ska få följa mig bortåt vägen ett bra tag till. 
Sonen körde till Luleå igår eftermiddag och var framme tidigt i morse. Inga problem alls med väglag eller så, inga olyckstillbud, inte ens en älg – under 145 mil. Högst egendomligt, när SMHI utfärdar varningar av alla slags klasser på löpande band och kvällspressen hakar på och ropar KAOS och KATASTROF på var och varannan löpsedel.
Hästar och katter mår väl. Jag har ridit Allegra rätt så flitigt och nu är det dags att finna en lämplig hoppryttare åt henne. Ponny Dinar har fått jobba för brödfödan med två små flickor som rider ett par tre gånger i veckan. Fast han tycker att det är för lite hoppning på programmet.
Trollet har också ridit på Dinar. Hon gillar hästarna, sitter gärna vid staketet och lurpassar på dem och väntar på att hon ska växa lite mer. Hon tycker nog att hästar faller under kategorin jaktbart vilt (tillsammans med hålfotsinlägg, torra lönnlöv och presentsnören) men inser att hon behöver bli lite mer tigerlik innan de tar henne på allvar …
 

Kommentera och dela »

Julstämning

fredag 23 december, 2011 av

Det är vad som i Skåne kallas lillejulafton och jag sitter ensam på kontoret och tittar ut över en dimmig och slabbig Ängelholmsslätt. Igår hade vi lite lite snö på marken men den försvann inatt. Och genom det av saltvatten strimmiga fönstret ser jag Mykle fjordhäst skritta hem efter ett ridpass. Med reflextäcke på sig och reflexjacka på ryttaren. Mitt på dan. Sådana här dagar kan man lätt inbilla sig att solen har försvunnit för alltid. Som Mumin i Trollvinter. Han trodde att solen gömt sig för att straffa honom och diktade ihop en arg vinterdikt som lyder ungefär såhär:
”Ni mörkerdjur som gömmer er och kallas skrymt och skrott
ni som har tagit solen och gjort allting kallt och grått,
jag är förfärligt ensam och trött i mina ben
och längtar mig fördärvad efter dalens gröna trän,
jag minns min blå veranda och vågorna på sjön
och jag vill inte leva i den hemska vita snön!
När min sol kommer fram och tittar på er ska ni få se hur fåniga ni är! skrek Mumintrollet utan att bry sig om att försöka rimma längre.
Då bor jag i en solros
och ligger på magen i varm sand
Och fönstret står öppet hela dagen
mot trädgård och humlor
och knallblå himmel
med min egen,
apelsingula sol!”

Uppfriskande argt! För nog kan man bli arg på oridbara stigar, leriga hästben och dyngsura täcken. Att inte tala om våta kattassar överallt, häromdagen hade de tassat tvärs över spisens glashäll.
Men vi gör väl som Stig och Mats Olin och tror på sommaren, på sol igen, fast utan blå kravatt, tror jag.
Under tiden firar vi jul och tänder våra ljus och äter skinka och grönkål.

Min favoritmuminbok: Trollvinter. Med den sakliga Too-Ticki vars förebild var Tove Janssons livskamrat Tuulikki Pietilä.

 

 

 

Kommentera och dela »

Spegel på väggen där

måndag 12 december, 2011 av

Det sitter speglar i ridhuset nu och Sammet och Allegra bekantade sig med dem för första gången igår kväll. Sammet tittade mycket och ville stanna varje gång han passerade spegeln, medan Allegra gnäggade upprepade gånger åt den fina hästen i spegeln. För egen del gnäggade jag inte alls, däremot är det jättebra att kunna se häst och ryttare, tex att kolla om man rider på rakt spår, vilket ibland känns som något av det svåraste med ridkonsten.
Förra helgen genomförde vi en mini-julshow bestående av tre hästar och deras ryttare; det var jag och Allegra, Monika och Bella samt Alexandra och den godkände fjordhingsten Mykle. Vi red i ett dämpat belyst ridhus, till stämningsfull julmusik med tomteluvor både på oss och hästarna. Tommy Körberg sjöng Nu tändas tusen juleljus och intet öga var torrt.
Sedan tolkade Tomten (Lars-Göran) efter Mykle på korta plastskidor i ett rasande tempo och åskådarna erbjöds att prova.

Media rapporterar om det och vi märker det också. Att antalet fall av kolik är större än vanligt i höst. Man skyller allmänt på det varma vädret och det är säkert sant. Leriga hagar där hästarna äter foder på marken, foder som kanske är dåligt just på grund av värmen, det är nästan att be om kolik. Har de dessutom inte tillgång till vatten så ökar risken ytterligare. Vad kan man göra som hästägare för att minska riskerna?
* ge bara foder av god hygienisk kvalitet, inget dammigt hö eller hösilage som legat öppet för länge
* se till att hästarna har tillgång till friskt vatten hela tiden
* fodra inte på marken i leriga hagar
* mocka i hagarna
* undvik att låta hästarna äta fruset gräs

Kommentera och dela »

I stormens spår

måndag 28 november, 2011 av

Berit har härjat i Skåne och lämnat efter sig diverse förödelse. Sorgligt nog har vår pilbjörk fallit. Den stod vid garaget och var en av traktens sevärdheter. Inuti en pil, vars stam öppnat sig, växte nämligen en björk som med åren blev allt mer högrest. Den tog sig ut genom ett hål i pilens stam och var de senaste åren högre än pilen själv. 
En annan drabbad är Bengt som bor oppe i skogen och som brukar bli inblåst av våra träd kom mycket riktigt inte ut imorse, en gran låg över vägen. Men det var bara EN gran det, efter Gudrun (som trots allt var räligare än Berit) låg det nog 200 träd över hans infartsväg. Dagen efter den stormen var det mer trafik på våra småvägar än det nånsin varit en söndag i januari. De kallas katastrofturister, de där egendomliga varelserna som står och tittar på trafikoffer, hus som brinner och träd som fallit över vägar och hus. Alla har vi våra fritidsnöjen.
Hästarna blev extra ystra i blåsten; Allegra lyckades få täckets bakända över huvudet och sprang omkring och såg inget alls ett tag, men lugnade sig kvickt. Imorse var en grindstolpe knäckt och vi fick släppa dem i en annan hage så länge. Men ridningen hoppade vi över. Kändes onödigt att riskera att få saker i huvet på väg ner till ridhuset.
I lördags gjorde jag Alice först snopen och sedan upprörd. Hon ville Absolut Inte låta sig tas i hagen fast jag hade äppel med mig. Men Bella såg genast äppelbitarna och följde mig trofast runt i jakten på Alice. Varefter jag tröttnade och lät Bella stoppa nosen i grimman istället och så red vi ut med Bella, Allegra och Sammet och lämnade Dinar och Alice i hagen – vilket gjorde henne kolossalt upprörd. Ska bli intressant och se vad som händer nästa gång jag ska ta henne, hon får för sig ibland att hon inte ska bli fångad i hagen, men hennes kränkta uppsyn när jag struntade i henne och tog en annan häst var obetalbar. ”-Men vad f-n nu då? Så här skulle det inte vara!”

Kommentera och dela »

Träning av hästar och ryttare

måndag 14 november, 2011 av

Igår kväll var vi nere med fem hästar i ridhuset, Sammet, Bella, Allegra, Alice och Dinar. Själv red jag i rask följd Allegra, Alice och Sammet, det är en prestation i sig av ett icke allt för vältränat medelålders fruntimmer. Men det gick bra, hästarna skötte sig även om Sammet inte flyttar sig framåt i onödan. Han har det inte så lätt med sin stora kropp och sina långa ben och sin känsliga mun. Minsta lilla förhållning tolkar han som kommandot ”Gör Halt!”. Men det kan nog bli bra med tiden, han är förstås betydligt piggare när vi rider ut. Allegra behöver man inte driva på samma sätt, hon är som en av de där långbenta idrottstjejerna, vet inte riktigt hur hon ska koordinera men är ändå hyfsat balanserad. Den starka högersidan mjukar vi bäst upp genom att klättra i granbackar, upp och ner och runt träden.
Alice ser lite trist ut skrittad på lång tygel, lite gammal avelsmärr över henne, lång i kroppen och sänkt rygg. Men när hon samlar ihop sig och kommer igång i trav ser det betydligt trevligare ut. Och framåtbjudningen är det verkligen inget fel på.
Runt vår 30×80 meter stora uteridbana har Anders och jag lagt en stenavgränsning i helgen som gick. Så nu ser det litegrann ut som en utgrävning där man börjar frilägga en medeltida borg, det ser fint ut. Men många ton sten att lyfta och lägga blir det.
Från kattfronten kan meddelas att Trollet numer får gå ut när det är ljust och hon ränner som en grå raket i och ur träden samt springer ivägen för gödselkärran. Fast när skatorna kom när hon satt i stora lönnen var det inte så kul; himla stora fåglar detdär och illa låter de också … då gick det fortare ner än opp. Och Kit gillar Trollet, även om han inte riktigt vill erkänna det. De leker intensivt emellanåt, men det verkar vara utan klor och inte med särskilt arga tänder.

Den medeltida borgen håller på att leta sig upp ur marken.

Kommentera och dela »

Fika med hästutställning

torsdag 3 november, 2011 av

Nordvästra Skånes Hästvänner hade utställning här på Gånarp Häst i söndags, alla raser var välkomna och det kom också hästar av alla tänkbara sorter, storlekar och färger. Allt från minsta lilla minishetlandsfölet Alladin till ett 1,68 högt treårigt friesersto, lugn, kolsvart, vacker. Best In Show blev connemarahingsten Önnarps Orcan RC 114, som vanligt fint visad av husse Jörgen.
Treårigt friesersto, så väldigt svart och vacker.

Vi fixade och sålde fika till deltagare och åskådare, kaffe och grillad korv och mackor och chokladbitar, allt försvann raskt och vi fick skicka ilbud efter mera korv. Det pågår ofta diskussioner i olika medier om vad som kan påstås vara ”typiskt svenskt”, och jag skulle vilja bidra med FIKA. Fikat är det som gör utflykten uthärdlig och vem minns inte apelsinerna och mjölkchokladen från barndomens skidturer (medan själva skidåkandet har förlorat sig i de förflutnas dimmor). Fikat är förresten inte sällan höjdpunkten på en i övrigt somnambul konferensdag, där någon visar en powerpoint på 48 bilder med mycket text som denna någon läser högt för de – tydligen förmodade – antingen blinda eller analfabetiska åhörarna.
Sammet och Allegra har kommit hem från utbildningsstallet, det är trevligt att ha dem hemma igen. Och de är trevliga att rida också. Allegra hoppade två små pay-and-jump i Båstad innan hon åkte hem och skötte sig jättefint. Hon har så långa ben och ser rent internationell ut när hon tänder till och bjuder mot hindren. Får väl se hur långt det räcker.

Eftersom det blir suddigt när jag fotograferar i rörelse med mobilen får ni
nöja er med Allegra på väg in till sitt livs första hoppklass.

Kommentera och dela »

Höstsol

måndag 24 oktober, 2011 av

Soliga höstdagar inbjuder till uteritter, igår blev det en rätt så lång tur med Alice, Bella och Dinar. Lagom varmt och inga insekter, det har sina poänger att sommarn är slut. Men uj så svart det är på morgnarna när man ska ut och flytta staketet; vi flyttar det en bit varje dag så att hästarna får nytt gräs. Det innebär en promenad som blir allt längre vartefter staketet flyttas bortåt. Men för hästarna är det mumsmums. Till helgen kommer Allegra och Sammet hem. Då blir det nog livat i hagen.
Nyss kom det en fråga på mejlen från några tjejer på en skola om vilka skador som fälttävlanshästar har. Vi registrerar inte vad hästarna används till, så det går egentligen inte att svara på, men eftersom de flesta skadorna på tävlingshästar är hältor eller ontiryggen, så gäller det nog fälttävlanshästarna också. Direkta akuta olycksfall i samband med tävling ser vi sällan, visst förekommer det, men inte så ofta som många tycks tro.
I förra veckan besökte jag Kgl Hufvudstaden för en konferens på Dina AB:s kontor. Jag flyger från Ängelholm till Bromma och tar flygbussen in till Cityterminalen och går därifrån till Gamla Stan (där kontoret ligger), det går minst lika fort som taxi och kostar en fjärdedel av taxiresan. Vilket gör att man känner sig duktig, som sparar pengar och åker kollektivt och får motion på köpet.
Vårt vackra riksdagshus som jag passerar på väg från Centralen till Gamla Stan.

Kommentera och dela »

Intelligent teve och kycklingskräck

torsdag 13 oktober, 2011 av

Har någon av er suttit och zappat planlöst mellan otaliga TV-kanaler som samtliga tycks handla om antingen mat eller andeutdrivning. Eller någon form av s k dokumentära program, dvs folk som förnedras för att de inte städar. Eller inte har koll på ekonomin. Eller inte kan sjunga. Eller bor i ett ruckel utan vattenklosett. Eller får alla sina kläder hånade och utbytta. Oerhört deprimerande. Och jag har så svårt att titta på när folk gör bort sig, jag klarar knappt ens Mr Bean. Jag griper efter skämskudden och zappar vidare.
Men nu har jag hittat ett program där jag kan vila i frid! Det är QI på BBC Entertainment, där Stephen Fry ställer frågor till fyra deltagare som varierar, så när som på att Alan Davies är med varje gång. Det låter inte så sexigt, det medger jag, men är hysteriskt roligt och dessutom lär man sig en massa bildande onyttiga saker. 22.45 på vardagar och ibland på helgeftermiddagarna, ta en titt.
Älgjakten startade i måndags, så vi håller oss out of the woods. Men det är så lerigt och vattensjukt att man undviker skogen i vilket fall just nu. Vi rider ibland neröver slätten på grusvägarna och ska då passera ett stort kycklinghus, där hästarna tycker att det luktar apa (eller kyckling, kanske) och vill inte gärna passera. Det är samma visa varje gång och det händer att någon får sitta av och dra hästen för hand där förbi. Hellre det än att backa ner i ett dike eller ännu värre behöva vända. För har man vänt på ett farligt ställe en (1) gång så glömmer hästen aldrig det och det är inte mindre farligt andra gången man försöker …
Från Trollet kan jag hälsa att hon mår bra och bland annat  fördriver tiden med att överfalla Kit (som är ca åtta gånger så stor) och att slita söner papper i små små bitar. Samt putta ner alla pennor från skrivbord till golvet.

Man kan också ta en dust med den uppstoppade labradorvalpen.

Kommentera och dela »

Bit av slinga invigd

onsdag 5 oktober, 2011 av

I helgen som gick invigdes första delen av ridslingan i vära skogar. Det är ett projekt som drivs av Ängelholms Terrängryttare med landsbygdsutvecklingspengar. Den högtidliga invigningen förrättades av ledamoten i kommunstyrelsen Lennart Engström som till häst skulle ta sig igenom ett blågult band, det gick sådär, för hästen vägrade absolut att närma sig bandet. Den sa, hur tydligt som helst: ”ni tror väl inte jag går på den lätta, det är alla gånger ström i detdär snöret”. Nå, på nåt sätt gick bandet av och en hel flock ryttare och fotgängare tog sig någon kilometer längs stigen och där serverades kaffe med dopp. I ett för en gångs skull ljuvligt sensommarväder. Ridvägar, de e grejer det.
Alice har varit en liten liten gnutta halt på ett framben, höger fram närmare bestämt, så hon har fått vila några dagar. Ska prova ikväll och se, hon fick nya skor i måndags, det kanske har hjälpt.  Dinar blev också skodd, det är ett par tjejer som ska börja rida på honom.
Och så pressade vi det sista höet i fredags, det blir fårhö och rätt så halvvisset var det allt, hö den 30 september, det är inte klokt.
Katterna Trollet och Kit leker numera, det vill säga Trollet tassar ivrigt efter Kits svans och får en lusing tillbaks. Och kan slicka på samma tallrik. Annars är det lilla Trollet den klart modigare, backar inte ens för grannens åkgräsklippare.

Lennart Engström gör sig redo för invigningen. Bakom väntar byns husar Michael på Corzo.

Kommentera och dela »
« Äldre poster
Prenumerera på bloggen

Om bloggen

Den som ska hålla ett fast grepp i denna blogg är jag - Anna Mörée, chef för djurförsäkringarna på Dina Försäkring AB. Det kommer säkert att spreta en hel del i inläggen och handla ganska lite om försäkringar. Fast jag kommer nog rätt ofta in på tankar kring hur vi använder våra hästar och hur de egentligen mår. Och det tangerar ju föralldel försäkringsfrågorna. Vill någon fråga eller kommentera ska jag svara så gott jag kan. Om våra försäkringsprodukter läser du på andra ställen på denna hemsida. Mycke´ nöje!